En kväll i tunnelbanan, alla dar som den vanliga vardan ...
Inatt e hela staden vår bara för en kväll bara för en kväll ...
Centrumhets ...
De gamla 80-tal hitsen snurrar i huvudet när jag i taxi och till fots rör mig en fredagskväll efter jobbet i Causeway Bay, på väg till färjan. I vetskap om att lägenheten är tom när jag kommer hem. Så varför skynda? Kan lika gärna delta i kvällsaktiviteter. Men jag känner mig trött. Efter ytterligare en dag med 12 timmar på kontoret. Och ändå inte tillräckligt med tid. Och ändå stressande. Orkar man med detta hjul? En öl kanske? Nej. En kaffe på Starbucks? Ja hellre det. Efter middagen. I ensamhet. Bland miljoner andra. Herregud. Nu har jag på några dagar blivit melankolisk och lagt mig till med vemod. Lyssnar för mycket på Winnerbäck kanske? Nja, både texter och musik är sköna från Lasse.
Nej, jag får rycka upp mig, eller som någon sa: Klipp dig och skaffa dig ett jobb! Jag klippte mig nyligen och jobb har jag så det räcker och blir över. Så vad jag behöver är meningslös förströelse samt vila och träning. Inte de två sista på samma gång kanske. Men ändå. OK - det får bli en maratonhelg med en DVD samling av 24. Jack Bauer får komma hem till vardagsrummet. Och jag skall äta bättre säger Anna. Jaha, det får väl bli en vegatarisk falafel imorrn då.
//Joy Kin
Martin
